Att våga testa sina vingar!!!
Som de flesta är medvetna om i min närhet så tar jag examen i Januari 2009!!! Helt otroligt att redan 3,5 år har gått å vad roligt jag haft å vad mkt man har upplevt!!!
Jag måste erkänna att det känns både och att ta examen! Det skall bli GRYMT skönt å vara klar med pluggandet för ett tag fram över iaf å att jag faktiskt har en examen, jag är utbildad till ett "riktigt" jobb, världen ligger för mina fötter och det är bara ut å testa mina vingar,
MEN samtidigt är det en stabil trygghet man lämnar, det är otroligt många kompisar som bara kommer flyga ut ur mitt liv innan jag hinner blinka! Var skall jag ta vägen? Frågorna är miljontals å jag vet snart inte vilket ben jag skall stå på!!!
Det som är bestämt är att jag skall stanna i Karlstad under våren och läsa ngra kompleterande kvällskurser till min examen, å de känns faktiskt kul för de är kurser jag själv har valt och VILL läsa!!! Efter våren blir de la sommarjobba ngnstans som vanligt å sen till hösten vill jag helst ut i VÄRLDEN!!!=)
Men hur skall jag ha råd med lgh å mat?!? Jag MÅSTE ju ha ett jobb å nu kommer det svåra...Det finns inte allt för mkt lärar jobb i en studentstad där det ständigt utbildas nya, fräscha pedagoger!
Hur kommer jag sticka ut?
Kommer en skola anställa mig?
Om inte, vad skall jag jobba med d?
Å jag vet jag kanske låter tjötig, men jag har inte varit beredd på denna ångest som plötsligt väckts hos mig...Jag e snart KLAR---nu skall jag vara VUXEN... Samtidigt som de pirrar i min mage, har jag även en enormt stor klump av oro och rädsla!!! Jag var inte beredd på att detta skulle infinna sig...Ibland önskar jag att jag inte tänker så mkt utan bara är å att de löser sig...
Men jag är inte en sån person och antagligen får jag la skylla eller tacka mina föräldrar för detta!!!
Tankar om vänner...
Hur skall ja klara mig utan mina närmaste vänner jag har haft här uppe??! De skall oxå ut å testa sina vingar å de blir nog tyvärr inte så många kvar här med mig... Jag får la till å vingklippa dem... *hehe*
Jag vet att ett fåtal kommer vara vänner för LIVEt, men MÅNGA kommer bara försvinna ut ur mitt liv helt plötsligt...POFF!!!
Å jag vet man säger att man skall höras å allt de där, men i verkligheten är det svårt att få till ngt å kunna träffas...
Jag är SÅÅÅÅ tacksam för de vänner jag även har hemma=)!!! De e vänner för LIVET!
Just nu för er som läser detta kanske de låter som onödiga frågor å ställa sig, eller att jag låter löjlig!!! Men som sagt det är ett stort steg jag skall ta å en stor förändring är på väg...Kommer jag klara det??!
Ja, såhär känner jag just nu! De kommer säkert ändras å uppdatering kommer komma om jag fortsätter blogga!!!
pöss
Jag måste erkänna att det känns både och att ta examen! Det skall bli GRYMT skönt å vara klar med pluggandet för ett tag fram över iaf å att jag faktiskt har en examen, jag är utbildad till ett "riktigt" jobb, världen ligger för mina fötter och det är bara ut å testa mina vingar,
MEN samtidigt är det en stabil trygghet man lämnar, det är otroligt många kompisar som bara kommer flyga ut ur mitt liv innan jag hinner blinka! Var skall jag ta vägen? Frågorna är miljontals å jag vet snart inte vilket ben jag skall stå på!!!
Det som är bestämt är att jag skall stanna i Karlstad under våren och läsa ngra kompleterande kvällskurser till min examen, å de känns faktiskt kul för de är kurser jag själv har valt och VILL läsa!!! Efter våren blir de la sommarjobba ngnstans som vanligt å sen till hösten vill jag helst ut i VÄRLDEN!!!=)
Men hur skall jag ha råd med lgh å mat?!? Jag MÅSTE ju ha ett jobb å nu kommer det svåra...Det finns inte allt för mkt lärar jobb i en studentstad där det ständigt utbildas nya, fräscha pedagoger!
Hur kommer jag sticka ut?
Kommer en skola anställa mig?
Om inte, vad skall jag jobba med d?
Å jag vet jag kanske låter tjötig, men jag har inte varit beredd på denna ångest som plötsligt väckts hos mig...Jag e snart KLAR---nu skall jag vara VUXEN... Samtidigt som de pirrar i min mage, har jag även en enormt stor klump av oro och rädsla!!! Jag var inte beredd på att detta skulle infinna sig...Ibland önskar jag att jag inte tänker så mkt utan bara är å att de löser sig...
Men jag är inte en sån person och antagligen får jag la skylla eller tacka mina föräldrar för detta!!!
Tankar om vänner...
Hur skall ja klara mig utan mina närmaste vänner jag har haft här uppe??! De skall oxå ut å testa sina vingar å de blir nog tyvärr inte så många kvar här med mig... Jag får la till å vingklippa dem... *hehe*
Jag vet att ett fåtal kommer vara vänner för LIVEt, men MÅNGA kommer bara försvinna ut ur mitt liv helt plötsligt...POFF!!!
Å jag vet man säger att man skall höras å allt de där, men i verkligheten är det svårt att få till ngt å kunna träffas...
Jag är SÅÅÅÅ tacksam för de vänner jag även har hemma=)!!! De e vänner för LIVET!
Just nu för er som läser detta kanske de låter som onödiga frågor å ställa sig, eller att jag låter löjlig!!! Men som sagt det är ett stort steg jag skall ta å en stor förändring är på väg...Kommer jag klara det??!
Ja, såhär känner jag just nu! De kommer säkert ändras å uppdatering kommer komma om jag fortsätter blogga!!!
pöss
Kommentarer
Trackback
