Nathawhat

Det är titeln på den nya boken jag köpte idag som jag har börjat läst! Jag bestämde mig för att låta mig själv ta tid och kunna sitta ner å få läsa en "riktig" bok för en gång skull och inte all denna förbannade kurslitteratur, som KAN vara intressant, men e så tråkig att lägga pengar på!
Det är mysigt nu på hösten att svepa in sig i en filt, tända lite ljus å känna sig som ett med boken!!! ME LIKE!!!=)

En anna rolig grej som har hänt är att när jag möter killar jag tycker e söta/charmiga så får jag kortslutning i hjärnan. Personer som känner mig vet att jag inte rodnar jätte lätt och har ofta svar på tal, men inte när de gäller VISSA killar!
Detta utspelade sig i en affär...(där jag även sökt jobb hehe)!
Denna killen har jag träffat ute på krogen en gång å på lite andra ställen å de känns som de e ngt, de likosm blixtrar! Å jag har köpt SÅ många plagg där, som jag egentligen inte vet vad jag skall ha till eller om jag behöver...Men de är det värt;D!
Så jag provar ut en klänning(ville ha den) och tar mod till mig å går fram mot disken och det känns som det bara e jag å han där å mitt hjärta slår HÖGT och HÅRT, jag börjar känna mig nervös... Min puls ligger på dubbla nivå och äntligen är jag framme!!!
Jag: HEJ!
Han: HEJ, denna blir du snygg i, e de partaj på G?
Jag: Neee skrattar lite nervöst å kollar mig efter J-son, som helt plötsligt är spårlöst försvunnen!!! HJÄLP!!!! Jag unnar mig sj helt enkelt!
Han: Gött de, på bred värmländska
Vi pratar på å jag känner som de går ganska bra, även fast jag är medveten om att jag skrattar på fel ställen och inte får fram det jag vill ha sagt, utan jag tänker rätt men tungan väljer att forma ngt annat... Vi står ett tag å pratar å jag har helt glömt bort att jag överhuvudtaget har köpt ngt eller vart J-son är!!!
Jag känner de går bra, de rullar på helt enkelt...I slutet frågar han mig om jag vill ha en sjal oxå, ja säger nej tack å han fortsätter med att säga som sin mamma alltid säger till han, då får du skylla dig själv om du blir sjuker!!! SKRATTAR!!!
Det är iaf så vi kommer in på att det är lätt att bli sjuk i dessa vintertider(Varför vi pratar om detta vet jag inte). Men jag känner mig frånvarande i samtalet och bara helt varm av hans leende och han oerhört fina ögon...De e så snälla!!! Jag ser hans mun röra sig, men jag tänker på helt andra grejer!!!  HELT plötsligt väcks jag upp ur min dvala och han säger;
Han: Kom snart förbi igen, de hade vart kul!!! *ler*
Allt jag tänker på just nu är att jag måste avsluta på ngt bra sätt å det sista jag kommer ihåg från samtalet är att vi pratade om att bli sjuka, min hjärna har gjort om detta till att han e sjuk å för å visa min bästa sida säger jag med ett leende;
Jag: Krya på dig..*blink, blink* YEEEES tänker jag inombords de där vart bra sagt, men hans leende försvinner å han formligen förvandlas till ett levande frågetecken, med punkt å allt!!!
Han: Jaha?!? Tack men jag är inte sjuker nu....
Jag: hehe, neee men om du blir...
Han: Oki...hehe tack eller vad säger man!
Jag känner hur röd jag blir å jag måste ut ur affären nu, just NU!!! J-son ropar jag så hela stan stannar... Å han får ett snabbt ha de bra hej då!
Visst de låter inte jätte jobbigt, men jag undrar varför jag alltid gör bort mig i dessa situationer...Min hjärna vill helt enkelt inte sammarbeta på ett bra sätt med övriga kroppen!!! Just för tillfället känns det som om jag gjort bort mig totalt å bara vill sjunka genom jorden...Hur uppfattade han situationen? Förstod han att jag hade försvunnit i min dvala....eller?

Vart även nere på stan idag med E å de vart mega mysigt...Hon är en av VÄRLDENS goaste människor...Går inte att INTE tycka om henne...Jag blir alltid så glad å positiv i hennes närvaro. Hon e så söt! Hon är helt enkelt klockren på rent Nathalie språk!!!
J vart oxå nere en snabbis, så jag å E han med en fika med henne, vart jätte mysigt var så länge sen jag träffade henne och hon är också en JÄTTE go tjej!!! Fin hade hon oxå blivit i sin "nya" lugg... Så söt så!!!

Nu skall jag återgå till min bok och ha eget kvällsmys... Det gillar jag...Vardagsmys är oerhört välbehövligt!

Pöss